"Jonas Bostrom, you are an Ironman"

Orden klingade förlösande, denna dagen var lååång..Brukar vara en god gubbe på ena axeln och djävulen på den andra som snabbt gör sig påmind i tunga partier. Denna dag hoppade den gode av efter 100 meter (dränkt;)

Vi kom fram till Köpenhamn på torsdagen och Rådhusplatsen var full av triathleter som fyllde kassakistorna för Ironman-cirkusen väl (japp, jag bidrog!) Att bryta var inte ett alternativ så jag tänkte att jag kunde köpa en tischa och mössa med gott samvete. Fram till söndagen så gjordes stan med frun (mkt nöjd) och god mat åts i Ködtbyen (tips på trevligt område med sköna restauranger)

04:45 på söndagen intogs en frukost med danska wienerbröd och allt annat som serverades. Cykeln var incheckad på lördagen och hotellet hade ordnat bussar som körde till T1 som låg separerat från T2. Detta gjorde att det kändes hyggligt avslappnat innan start. Innan denna tävling hade mina förväntningar efter ett hyggligt träningsår skruvats upp till att nå sub 10 och det kändes riktigt förväntansfullt.

07:00 så släpptes proffsen iväg och sedan var det wavestart där jag 40-44 släpptes iväg 07:25. Här sker det första misstaget som jag faktiskt borde tänkt på. Stod ganska centralt på stranden i den största av ag-grupperna (ca 450), då jag planerade att simma på ca 1:10. 

Efter 100 m hade jag varit under vattnet 2 ggr och flera kallsupar gjorde att paniken spred sig (jag var nu 6 år igen och på  simskolan med mammas blåa hårskyddsmössa och fetvadd i öronen för att inte få vatten i dom, sköljde över mig)
Var inte särskilt trygg i vattenmiljö på den tiden;)

Det var helt omöjlgt att ta sig någonstans och jag hyperventilerade friskt och funderade faktiskt på om jag kunde bryta :(
Tragglade av någon anledning vidare men drog mig instinktivt bort från gruppen. Efter ca 15 minuter började jag hämta mig och nötte på och förvåningen var stor när jag tittar på klockan när rampen äntligen uppenbarar sig 1.11!!!. Att tvingas byta om i ett fullkomligt smockfullt tält blev nästa överraskning och 6 minuter spenderades i T1 (förbättringspotential)

Ut genom Köpenhamn uppefter den underbara strandvägen mot Helsingör på en tvåvarvsbana med varvning inne i Köpenhamn. Det var en helt ok med/sidvind uppåt. När vi sedan vände in mot småvägarna (lite Alnöstuk) så kom vindbyarna. Nu började jag tappa tron att nå målet och då begås det största misstaget...att inte tro på sig själv och våga!!

Benen blev tyngre och tyngre och på varv två talade han (eller båda) på axlarna att 4,2 mil verkar väldigt dumt, efter detta, om inte helt omöjligt. T2 kommer till slut (efter 5:25) och faktiskt så rullar det lite smidigare där. Ut på den centrala 4-varvsbanan med sannslöst med publik! Detta var kanske räddningen på dagen. Försökte att hålla ett planerat 5:30 tempo men gav även här snart upp. Bestämde mig för att gå vid vätskestationerna och springa mellan och klarade i alla fall det. Saknade godis men blandade red bull/cola som jag tuggade saltkex till.

När jag fått det 4 bandet och hade ca 4 km kvar till mål så kom dagens första leende tror jag och målet kändes nära. Tiden 4:23 är inget för historieböckerna men dock en genomförd Ironman. När detta får landa så inser jag att denna erfarenhet faktiskt kan vara det som gör att drömmen fortsatt har näring och kan ge den kunskap som krävs för att nå dit man vill.......

Funderar någon att prova Köpenhamns Ironman så kan jag ändå starkt rekommendera detta arrangemang. Inget strul med någonting och en tävlingsmiljö som är svårslagen i en europeisk huvudstad. Enda grusade förhoppningen var kanske att de inte serverade öl i athletes garden :( Jag trodde det var "hver gang"

Resultat (nr 818) http://live.ultimate.dk/desktop/front/index.php?eventid=2203

Ps. Tack för allt stöd under året med all träning och tävling till Simone

Jonas Boström, Alnö Race Team
Läs mer på Alnö Race Teams diskussionsforum >>