Startskottet går och hundratals armar börjar veva...

Vilken magisk helg, många ART:are på samma ställe som gjorde stämningen väldigt god och trevlig redan från torsdagen! Vansbro Tri skulle för mig vara ett väldigt bra träningspass inför kommande Kalmar Ironman i augusti. Börjar dagen med stadig frukost och den obligatoriska ack så viktiga tarmtömningen, vilket är en av få saker som jag faktiskt oroar mig lite för att den inte ska hinna inträffa före tävlingsstart.

Rullar bort till tävlingsområdet och checkar in mina reservhjul i Wheelboxen som jag tagit med som en backup efter min punka på Vätternrundan, trygghet i en liten ask. Checkar sedan in cykeln och grejerna utan problem, det som kollas vid incheckning är att pluggarna sitter i styret, att bromsarna är schyssta och att godkänd hjälm sitter på huvudet. 

ART-fotografering och sista buskbesök och sedan ner till vattnet för insim. Märktes att det var fler deltagare i år då det var trångt att komma ner till vattnet genom fållan, höll mig dock till den då jag inte ville riskera att missa mattan som registrerar närvaro. I efterhand vet jag nu att ljudet på mattan var avstängd samt att man inte behövde passera den…

Kommer i allafall till slut ner i vattnet som känns helt okej, tar några simtag och känner mig otroligt pigg. Placerar mig långt fram men inte längst fram då jag inte har någon större lust att bli översimmad av de snabbare. Startskottet går och hundratals armar börjar veva och alla med samma mål, att få eget fritt vatten eller att hitta ett par schyssta fötter att följa. Triathlon är en väldigt schysst och trevlig sport, i allafall före och efter simningen, men under just starten i simningen är det trångt och störst går först och är man i vägen för någon annans armar och ben så får man tyvärr skylla sig själv. Jag får under det första hundratalet metrar några slag på käften och i bakhuvudet, någon som lägger sig på mina ben som jag måste skaka av mig, tur att jag är en lugn och sansad kille som kan hantera detta och simma vidare. Väljer i första vänstersvängen att gå ut långt till höger för att slippa trängseln och få eget fritt vatten viljet jag också får, ligger sedan långt ut i älven hela vägen upp till vändningen och eftersom jag kör högerandning så ser jag knappt några andra simmare utan kan i mitt eget tempo köra hela vägen upp vilket känns jätteskönt. Vid vändningen blir det återigen lite stockning innan jag letar upp fritt vatten igen och tar mig till växlingen på 35minuter, 8 minuter bättre än ifjol…!

Kliver upp ur vattnet och möts nu direkt av den underbara ART-klacken, tror att jag nu får ett leende på läpparna för första gången, även om det kanske inte syntes? Får till en riktigt bra växling där jag plockar 19 platser och kommer snabbt ut på cykeln,börjar äta direkt. Hittar ett bra tempo som känns ok men tappar de 19 placeringarna under första varvet. 1:a och 2:a varvet plågas jag av smärta i benens baksida och skinkor, troligen p g a att jag samma vecka ändrat sittställning på cykeln, men det är ju ändå ”bara” träning ☺ kämpar på och 3:e varvet känns ok. Otrolig känsla att passera ART-klacken vid varje vändning! Tar totalt 5 placeringar på cyklingen och 2 till på efterföljande växling, inte för att jag bryr mig om det men alltid kul med statistik. Ut på löpningen och jag försöker hålla tillbaka tempot ordentligt första kilometern och lyckas bra med det och håller tänkt tempo. Det var som att springa rätt in i en bastu, vindstilla och hett och jag var inte alls beredd på det. Sen gick det snabbt utför, redan efter 2 km vill benen gå en bit och sedan blir det så hela vägen. Försöker sedan jogga så fort jag ser en ART:are eller ART-klacken men det blidde 2 mils pina.

Väljer att inte kommentara löpningen mer då jag helst bara vill glömma den ☺ Otroligt nöjd med att ändå slå min fjolårstid med 6 minuter och ett bra träningspass blev det.

Christer Rösth, Alnö Race Team
Läs mer på Alnö Race Teams diskussionsforum >>