Äntligen Pallplats:)

Ö till Ö 2014
Att komma på pallen på Ö till Ö har varit ett mål ända sedan förra årets snöpliga 4:e plats och att jag och Antti fick stå där med Björn, Paul, Lelle och Daniel var helt underbart.

Dagen i sig var underbar, förutsättningarna var näst intill perfekta, nästan vindstilla, varmt vatten dvs ca 14 grader, solen sken och alla var glada

Men det höll på att gå mycket, mycket sämre, kvällen innan loppet så var min partner Antti inte alls redo för race, magen var inte alls som den skulle, detta blev ju ett jättebra samtalsämne och bra rykte hela dagen men det kändes riktigt mörkt där ett par timmar, men Antti är hård vi stod på startlinjen taggade att vinna som vi sagt…… eller inte jag, 2 min till start så var det dags för toa-besök för mig inte att jag var dålig eller så men det var dags.
Startfältet och inte minst Antti frågar runt var jag är, någon hade sett mig gå in på toaletten, Antti panikhetsar mig fram till startlinjen och med typ 10 sekunder så får jag på mig prylarna, jag tycker det var gott om tid men det tyckte tydligen inte Antti.

Jag besparar er en total genomgång av loppet men den korta storyn var att vi siktade på vinst, pall var krav, efter den första simningen och de första öarna var vi med mycket bättre än förra året. När vi mötte topp-lagen på väg ner till vändpunkten och energistationen på Nämdö tänkte vi att det kan gå, men vid nästa tidkontroll hade grabbarna lagt in en växel till, vi passerade som planerat Team Enervit men luckan till Milebreaker och Head växte. Den nya planen blev att släppa tanken om vinst och hoppas på att de två lagen skulle köra slut på varandra i kamp om vinst och på så sätt ändå ta en skalp genom att komma om ett av lagen. Detta hände dock för sent, vi hann inte i kapp.

Men jag tycker vi gjorde ett bra lopp, vi höll fart och humör uppe och Antti levererar som vanligt ett stabilt lopp. Han har grymt tävlingssinne. När jag vill sänka farten, inte för att jag inte orkar fysiskt, men mentalt så kör han bara på. Detta gjorde att vi höll oss i rörelse hela tiden och sprang där det gick hela dagen.

Varför vann vi inte då??

Två avgörande saker:

-De två andra lagen var bättre tränade än oss, snabbare, hårdare och mer sugna.

-De två andra lagen har satsat på att vinna Ö till Ö, inte sysslat med triathlon som jag och Antti gjort, cykling tar tid och mkt löp görs på väg i stället för i terräng.

Sedan kan jag tycka att vi inte alls var så snabba i nedgångarna till simningen som jag predikat om hur viktigt det är. Jag kom ner till vattnet mer än en gång ofärdig att kasta mig i vattnet.

Men asså Antti, vilken grym lirare, stabil hela dagen igenom. Jag drog honom lite på simmet, han drog mig på löpet. Han har till skillnad från mig ett grymt tävlingshuvud, jag vill helst sätta mig ner och vila men han vill mata på hela tiden…. kan ju vara därför vi kom på pallen [:)]

Den sista simningen var exakt lika underbar som jag minns den, man blir helt lycklig när man kommer över den lilla simningen, att veta att vi gör det på pallplats var dock ännu bättre!

Målgången vid Utö Värdshus var grym, man hör publiken skrika och hurra och det sista metrarna är sååå underbara.

Ö till Ö är en sådan underbar tävling, man har kul nästan hela tiden, från att man kliver på båten i Stockholm tills man åter sätter foten på land utanför Grand Hotell, det är lite som klassresorna i småskolan eller lite som när man åkte på kollo. Alla känner alla och det blir lite tomt när man inser att det är slut för i år.

Grymt bra arrangerat och allt känns inkört nu, ser redan fram mot 10-års jubileet [:)]

/Marcus

Foton: Nadja Odenhage, Jakob Edholm och Mary Petrini

Följ Marcus blogg om livet som atlet, en grym blandning av berättelser, filmer och foton >>