Men vad sjutton. Clas Björling har ställt sig BAKOM mig. Helvete.

Skön känsla efter målgång i Notgårdsloppet 2014. Skön känsla efter målgång i Notgårdsloppet 2014.

Efter att ha arbetat hela dagen så var det hem och snabbt hämta upp racekläder och cykel för att åka till Ludvika och anmäla sig till en super variant av sprint triathlon. 350 meter simning, 11 km cykel och 2 km löpning.
Jag hade ätit en bra lunch vid 12-tiden. Hann dock inte plocka med mig någon energi i bilen, klockan var nu ca 17.30 och jag började bli småsugen och lite låg i blodsocker. Äh, strunt samma vi kör ändå.

Anmälan gick super lätt och fick ett suveränt bemötande av arrangörerna. Jätte trevligt!
Hittade en plats i växlingsområdet, ställde upp cykeln och plockade i ordning de saker som behövs under loppet.
Går i tankar, ska jag köra med eller utan våtdräkt?
Helst vill jag ju träna på skifte efter simningen att komma ur dräkten snabbt. Men samtidigt ser jag så jäkla proffsig ut i våtdräkten att min usla simteknik inte uppfyller de förväntningarna.
Skulle giss att vattentemp är ca 19 grader.
- Äsch, skit samma, jag kör med våtdräkt. Jag vill träna på det momentet. Troligtvis kommer jag komma bland de sista upp ur vattnet.

Vid 18.20 började jag känna mig riktigt låg på blodsocker och ser att arrangören säljer korv och läsk. Hm, har jag några pengar med mig. Hittar en 10 kr och springer och köper en läsk. Dricker upp halva direkt. Gott!

Vid 18.30 går simstarten för barn och ungdomar. Vilken glädje och energi. Så kul att stå på sidan och titta när de kastar sig i vattnet. De är riktigt många startande.

Jag börjar kränga på mig våtdräkten 15 minuter innan start. Har alltid lite problem att få igen dragkedjan bak. Trångt över axlarna. Måste vara för att jag har så mycket muskler på detta ställe... eller inte?
Gabby får rycka in och assistera. Tur hon är på plats.

Börjar gå mot starten som är på andra sidan sjön. Småspringer lite för att få upp pulsen. Väl framme vid startplats hoppar jag ner i vattnet och det är riktigt skönt i vattnet. Men jag är glad att jag har våtdräkt. 
10 minuter till start.
Ser att vi har en kille som simmar hela vägen till start, som uppvärmning. Jag misstänker vem det kan vara. Clas Björling, vinnaren i Mora som jag ställde upp i för några helger sedan.
Han med den snygga bilen...

1 minut till start... vänder mig om. Alla ser grymt taggade ut. Men vad sjutton. Clas Björling har ställt sig BAKOM mig. Helvete.
Han tror säkert att jag är grymt duktig att simma, Jag ser ju ut som ett riktigt proffs i min Zone dräkt och Orca simmössa.
Ja, ja, han lär märka att jag knappt är simkunnig efter 1 meter.

Startskottet smäller och efter 1 meter i vattnet känner jag en hand på min axel och skjuter tillbaka mig 1/2 meter. Jo då visst är det Clas som märkt att denna kille ska man inte ligga bakom. Skrattar lite för mig själv.
Försöker crawla, går kasst som vanligt. 2 takt, 3 takt, blandas friskt. Det är trångt, armar och fötter överallt, det skvätter vatten och kallsupen är nära. Får någon spark i magen som definitivt gör att första kallsupen är ett faktum. 
Så här håller det på tills jag tillslut ger upp mitt crawl. Nä, nu får det bli bröstsim. Det är som att lägga i en handbroms. Tappar fart.
Men nu överlever jag i alla fall och kan andas när jag vill. Skönt!
Pulsen är hög. Att det kan var så jobbigt att simma. Av totalt ca 65 startande herrar och damer skulle jag tippa på att jag lyckas komma upp topp 20 i alla fall. Nåja, jag var inte sämst att simma i alla fall. Men säkerligen sämst av dem med våtdräkt...

Bytet till cykel går inte helt perfekt. Strular lite grand och tappar nog ca 30 sekunder. Det strular också när jag väl kommer på cykeln. Får inte in ena pedalen i klippsen. Misstänker att ja fått lera på clipsen efter en liten löp på gräsmatta. Rullar ca 200 meter innan jag tillslut får in foten. Nu är det bara att köra.
Cyklingen är ju in starka gren. Nu ska det plockas placeringar.
Tar direkt några på raksträckan mot den tvära backen i början. I backen sedan ställer jag mig tidigt och trampar på tunga växlar. Brinner i benen med jag håller bra fart. Tar ytterligare en placering i backen och ser att jag har ytterligare tre cyklister som jag strax kommer passera. Pulsen är nära max.
När vi kommer upp på Lyviksberget bär det iväg utför och farten är hög. Har dock lite känningar i baksida lår. Har inte full kraft längre. Bellmanstafetten i Stockholm dagen innan börjar göra sig påmind. Känner mig helt enkel sliten. Men det är bara att försöka tänka bort sådana tankar. Kör, kör, kör.....
Passerar medtävlande hela tiden. Det är gött. Men på slitna ben.

Möter Clas som leder loppet, när jag är på väg ut till varvning. Oj, oj där gick det fort.Han cyklar på en fin tricykel, med dischjul bak och ett fint Zipp hjul fram. Sådan vill jag också ha, tänker jag. Borrar ner mig ytterligare i mitt bockstyre på racern för att minimera luftmotståndet. Jag läste någonstans att vid 40km/h så står luftmotståndet för 90% av kraften du får lägga ner. Så det gäller att hitta en bra position på cykeln. Dessutom så sitter man annorlunda på en tricykel vilket gör att det spar lite på benen inför löpningen. Sägs det.... jag vet inte. Total novis som man är inom denna sport.
Nästa sommar ska jag ha en tricykel. Så det så.

Nåväl tillbaka till racet igen. Efter vändning går det lättare, lite lätt medvind. och jag tar ytterligare någon placering. Kör på så mycket som jag har i benen. Kommer förmodligen att straffa sig på löpningen. 

Bytet till löpning går mycket lättare än bytet från sim till cykel. Dock finns det mycket att lära, tex låta cykelskorna sitta kvar i clipsen på cykeln och komma av cykeln med fart.

Här är en kille som kan det här med byten.

Här är en kille som kan det här med byten.

Ut på löp och benen känns tunga. Det går riktiga sakta. Går inte att jämföra med löpningen igår. Jag står stilla i jämförelse efter 300 meter kommer en killa sprintandes förbi mig, jäklar vad fort. Kändes som han skulle springa 100 meter. Han flög fram som en virvelvind. När jag ser resultat listan misstänker jag att det kan vara Erik Petersson, han kan springa den killen har jag hört. Om jag minns rätt var han typ Top25 på Stockholm Marathon i år.

Andra varvet får jag upp farten lite bättre och benen börjar komma till liv igen. Ser en rygg framför mig men hinner inte ikapp innan mållinjen.

Snart mål....
Äntligen i mål....

Erfarenheter som jag tar med mig inför träning i höst och vinter.
1. Måste lära mig simma crawl.
2 Måste bli bättre på att löpa.
3 Tricykel står högst på önskelistan
4. Träna på byten mellan grenarna.

Hur ska man nu hinna träna inför skidsäsongen. Vasaloppet hägrar ju i Mars? Jag brukar ju viga sept-feb helhjärtat åt skidträning.
Dessutom är jag ungdomstränare till Norrbärke SK skidungdomar 2 kvällar i veckan. Är ledare för" skidkurs för vuxna" 1 kväll i veckan. Jobba heltid. En fru som vill träna. Ungar som tränar. Just de hunden ska ha lite motion också. Sen kan det ju upplevas som man är lite trevlig om man umgås med de vänner som man fortfarande har kvar också.
Inte lätt detta med att få ihop livspusslet.

Jag litar på att med god planering så ska detta kunna gå Fortsättning följer.
 
 

Clas överlägsen vinnare i Notgårdsloppet 2014.

Nedan resultatlista. Jag är nöjd med jag lyckas pressa mig in på en 6:e plats. Noterar att jag några IronMan killar bakom mig. :-)






Sammanfattningsvis så har det varit en skön kväll. Bra arrangerat av super trevliga arrangörer. Duktiga flaggvakter. Bra stämning bland medtävlande. Mycket folk efter banan. Jag uppskattar verkligen alla hejja rop. Det ger kraft och energi.
Gissar på nytt deltagarrekord nästa år igen.
 

Nu blir det vilodag i morgon. 3 race på 5 dagar sätter sina spår.
Dessutom ska vi iväg på cykelfesten på lördag. Då blir annat än sportdryck i flaskorna på cykeln. Ska bli riktigt skoj.

Läs gärna mer av Magnus på hans blogg där han skriver om livspussel och drömgränser >>