Februari.. "läser gärna om brutna lopp"..

Under sommaren så uppkom tankarna med att ha en sida på nätet som kunde innehålla olika inspirerande och motiverande race reports från olika lopp runtom i världen.
Hösten har nu förlöpt och många inspiratörer i form av de som delat med sig av sina texter, syns nu här också och det gläder mig! Jag har också fått feedback från många av er att denna idé kan fylla någon liten lucka i cyberrymden;)

Det finns idag en mängd olika platser där vi kan läsa om tävling och träning. Sociala medier (som den här) formligen överöser oss med bilder och text av vad andra gör men kanske tyvärr inte så ofta vad vi Inte gör. Oavsett så önskar vi gärna läsa om saker som vi själva inte haft möjlighet att uppleva eller också om hur det som vi varit med om upplevts av andra. Att jämföra sig är många gånger  inte helt rättvist men ändå...

Framgång och motgång är dock något som vi inte bara hanterar olika utan också hur vi väljer att lyfta fram det i sociala medier...

För ett tag sedan så lanserades ett inlägg på facebook om 100 psykbryt till midsommar. Detta, enligt skaparen, som en motpol till alla hurtiga och lyckliga saker som skulle göras innan ett visst datum som ett löfte inför ett nytt år. Inlägget har fått mycket uppmärksamhet och får mig att fundera på hur vi presenterar framgång men inte minst motgång.
 

I de första publicerade texterna som nu finns på denna hemsida så är det endast en berättelse som lyfter fram det som av oss flesta kanske skulle ses som ett misslyckande, nämligen att inte ta sig fram till målet. Bittert kan tyckas, men kanske är det just den där motgången som får oss att snabbt sätta nya mål och knyta näven i fickan för att visa oss själva, och andra kanske att det där kan göras om och kanske med ett annat resultat. 

Många gånger har det hörts att - "man ska inte bryta om man väl startat"! - "det är svagt att inte fullfölja!"- har man betalat och tränat inför detta så skall man gå i mål". Det finns också de som tycker att de som bryter ger upp lite väl lätt.

Min uppfattning är att vi alla har våra magkänslor som just i den stunden som beslutet tas faktiskt följer dem och den kunskap vi besitter just i det stunden. Rätt eller fel så är det individens beslut. Det kommer efterhand att analyseras fram och tillbaka, men förhoppningsvis så överlåter vi den analysen till den som gjorde valet.

Med detta vill jag ha sagt att jag kommer att hålla ögon och hemsida öppen för de som, modigt nog, bjuder på sin berättelse från det tillfället när en tävling avbröts eller repet drogs. Av detta kan vi utan att döma, lära och kanske förstå vad som gör att man ändå vill prova igen. Det som skapar lärdom är kanske vad som ledde fram till valet att bryta eller varför man inte nådde fram dit man behövde på en viss tid. För lite förberedelse, missar i material, en plötslig sjukdom eller skada, ja listan kan göras lång.

För flera år sedan drogs snöret för mig och min partner i ÖtillÖ efter 9 timmar. Besvikelsen i den stunden var stor, mycket för att den inte bara drabbade mig utan också en annan individ. Men tack vare den insatsen och händelsen så tog jag beslutet att komma igen och anta nya utmaningar. Motgången födde, kanske inte framgång ur ett vinstperspektiv men väl ur ett motionsperspektiv.

Någon gång kanske man får stå på startlinjen och ta revansch?? Tills dess hoppas jag kunna delta i en massa andra roliga tävlingar i vårt avlånga land som formligen poppar upp ur jorden. I många fall är det ideella krafter som skapar dessa möjligheter. Stöd dem genom att anmäla dig du också:)

Kanske syns vi därute..

/JB

 

Kommentera gärna: