Ovan? ja. Lite slarvig? ja. Lite dålig syn utan mina läsglasögön? ja. 

50turen-swimrun, enkel och bra

Jag tror att många håller med mig med beskrivningen av 50turen-swimrun som: enkel och bra. Ungefär så uttryckte sig ett tiotal personer som jag pratade med efter loppet den 7 juni i Brotorp vid Skarpnäck. Vi som deltog i "50turen-swimrun 3sjöar" sprang dryga 2 mil och simmade knappt 4 km, med första simsträckan på Ältasjön. De som deltog i "2sjöar" sprang och simmade ungefär hälften så långt. Vi var dryga 50 deltagare på startlinjen.

Enkel och bra betyder
med andra ord att arrangemanget upplevdes som okomplicerad, prestigelös, tillgänglig och samtidigt med hög kvalitet. Det var lätt att anmäla sig och eftersom arrangemanget är inte speciell stort får alla plats utan hets att behöva anmäla sig ett halv år i förväg. Man kunde anmäla sig till och med på tävlingsdagen, en sak som är typiskt för orienteringstävlingar. 50turen-swimrun är en individuell swimrun med lätt orientering.

Registreringen på tävlingsdagen gick smidig. Det fanns toaletter, omkläddningsrum, dusch och bastu samt lite käk efter loppet. Enkla saker som långt ifrån alla arrangemang erbjuder, inte heller de som är 5-6 dyrare än 50turen-swimrun. Här fick man mycket för pengarna och några hundra lappar har alla råd med.

Lätt orientering
är visserligen lätt med det är lik förbannad fortfarande orientering, och är man orienterare eller är man van att läsa kartor medan man springer är det ganska enkelt att hitta rätt väg på 50turen-swimrun. Jag kan läsa kartor när jag kör bil men tydligen inte när jag springer. Ovan? ja. Lite slarvig? ja. Lite dålig syn utan mina läsglasögön? ja. 

Det roliga är att några minuter innan jag sprang helt fel för första gången under loppet så hjälpte jag en annan swimrunner (som sprang "2sjöar") som höll på att missa svänga i en korsning. Kort efter det gjorde jag som sagt ett misstag som skulle kosta mig och honom ca 10 minuter. Vi hamnade i ett träsk och vi skojade om ormar och krokodiller. Jag verkade ha glömt lärdomen från tidigare lopp: tappar man bort sig så ska man springa tillbaka exakt samma väg tills man vet vad man är. Det att försöka gena för att hitta rätt väg lönar sig nästan aldrig.

Jag tror att totalt sprang jag bort ca 25 minuter undet loppet om jag räknar stopp för att komma ihåg vad vänster och höger fanns och för att hitta rätt väg efter att ha sprungit vilse ett par gånger. Det med norr, väster, öster och söder hade inte plats i min lilla hjärna i söndags. Intressant känsla och intressant lärdom.

Banan gick mestadels på lättsprunga fina grusvägar studvis kuperade. Det jag ogillar är asfalt och det fanns några hundra meter asfalt, men det behövdes såna sträckor för att knytta ihop olika naturområden

foto: 50turen.se
foto: 50turen.se

Träningspass
på området kommer att krävas, för mig, för att kunna hitta rätt väg utan problem nästa gång. Det hade varit värdefullt ha varit med de gemensamma träningspass som arrangören anordnade innan loppet. Nästa år måste jag komma i mål under 3 timmar :)

50turen-swimrun blev ett bra träningspass för mig. Det var inte det viktigaste loppet på hela året för mig, men det blev en fin naturupplevelse och en intressant tävlingskoncept. Jag kände mig en med naturen, inte bara för jag var vilse några gånger mitt i skogen, utan för känslan av att delta själv i gemenskap av andra. Jag älskar utöva swimrun i par men också individuellt, så som man gör med alla andra konditionsidrotter.

Siminingen gick mycket bättre än löpningen för mig. Här hade arrangören lyssnat på deltagare från de två tidigare upplagor. Att orientera sig i vattnet är mycket svårare än på land, och simsträckorna var nu mycket väl markerade samt bevakade av kanotister. Jag tror att jag hade den fjärde snabbaste tid på alla simsträckor och jag tappade ca 2-3 minuter/km mot Rasmus Regnstrand och bröderna Zetterström som är som bekant duktiga simmare och duktiga swimrunner. Nils Zetterström är också en viktig person i Ångaloppets organisation.

De tre kom i mål tillsammans, först av alla, och de småpratade under hela loppet, medans vi andra (jag i alla fall) hade nog med att försöka få luft till alla kroppsceller. Prattempo fanns inte för mig under 50turen.

Eliten inom swimrun
var på plats. Det var som sagt de tre nämnda men också andra lite äldre som jag kallar "veteran-elit". Bland de finns Ola Lagerström, som blir 50 om ett par år tror jag. Han har bakgrund som orienterare på hög nivå och han är nu swimrunner också på hög nivå, i alla fall om man jämför med jämngamla. Att han tappade bara dryga en kvart mot de första (som är typ 20 år yngre) på en tävling på ca 3 timmar är ganska imponerande.

Ola har också finfina resultat på andra individuella swimrun i år som Rösjön Aquatrail och Stora Stöten Swimrun. Det var så klart andra superduktiga swimrunner i damklass och på "2sjöar" men det är roligare nämna de jag känner personligen.

Ett arrangemang för alla
är ett ledord för 50turen-swimrun. Jag vet det eftersom jag känner Janne, som håller trådarna på 50turen. Han och hans kollegor lyckades med det och jag tror att alla kände sig välkomna oavsett nivå och ambitioner.

50turen-swimrun har vuxit sedan första upplaga 2013. Arrangemanget växer i behagligt tempo tycker jag och jag hoppas att det inte blir alldeles för stor för snabbt. Det familjära attmosfären som skapas på relativ små arrangemang är väldig speciellt och omtyckt.

Och för ni som gillar ha koll på sträcktider är 50turen-swimrun ett perfekt arrangemang. På ett enkelt sätt, med orienterings Sportident (det man blippar på kontrollerna) fick man reda på alla sina sträcktider på land och i vatten direkt vid målgåg. Att presentera alla resultat på www.50turen.se direkt efter målgång är ett stort plus för en sådant liten arrangemang. Sportiden blev en positiv överraskning för mig. Jag tänkte på "pinnen" bara vid kontrollpunkterna utan att den märktes det minsta under löpningen eller simningen.

Jag kommer tillbaka
så klart nästa år. Och jag hoppas att du som är nyfiken på 50turen-swimrun också kommer, det är värt det. Det är också värt att har sprungit på banan ett par gånger innan tävlingsdagen, speciellt om du inte är van med att läsa karta medans du springer, som jag.

Att tappa bort sig i skogen innebär lite extra tid... men det är ändå ganska kul

Mvh / Oriol

Swimrun.nu, där hittar ni mer om swimrun och av Oriol>>