jag är inte helt komplett galen, inte än..

ICEman 2016
JAAA! Swimrun-säsongen 2016 är officiellt invigd!
Tack vare ett initiativ av Marcus Lundin och Peter Boqvist var vi ett tappert gäng som annandagpåsk inledde med årets första swimrun, nämligen ICEman!

Vaknar på måndagmorgonen och ser att vädergudarna är med oss. Strålande solsken och massor av plusgrader i luften. Tackar arrangörerna för att de lagt tävlingen kl 11:00 så att en sliten småbarnsmorsa slipper stiga upp mitt i natten för att nära sin galenskap!

Väl på plats är jag ändå skeptisk – det kommer ju att bli galet kallt och jag vill inte ens veta hur kallt det är i vattnet…trösten är väl  i alla fall att isblocken lyser med sin frånvaro. Ålar mig i våtdräkten och mumlar att den nog legat och krympt till sig i byrålådan…
Starten går och vi joggar i samlad trupp mot simning ett. När vi väl kommer i vattnet är det inte ens hälften så illa som jag förberett mig på och någon sjuk sida i mig njuter faktiskt av simturen. Att simma utomhus (om än i en sketen kanal och i iskallt vatten) är speciellt. Jag HATAR att nöta kakel, hatar att vara i vägen och hatar att ligga och titta på det där skitiga plåstret som ligger på botten. Ute kan man bara glida lite åt sidan om det kommer någon snabbare, eller själv pråma om på utsidan om man nu skulle råka vara den starkare simmaren. Hur som helst, tillbaka till ordningen. Vi har simmat klart nu och ska kliva upp på andra sidan.

Tillbaka på promenadstråket och vi joggar fram. Folk stirrar och åtta grodhens ler sina bredaste leenden. Känner efter och konstaterar att den senaste justeringen av pacen känns mycket bra. Förut jagade den på alldeles för hårt vid plötsliga lägesförändringar men nu flyter vi fram i fullständig symbios, min kompis och jag. Vi puttrar på och småsnackar längs vägen (inte pacen och jag alltså, jag är inte helt komplett galen, inte än) och helt plötsligt är det dags för simning två.

Simning två känns ännu bättre och swimrun-djävulen vaknar till liv. Kom igen nu sommaren!!! Vi vill simspringa hela dagarna
Mera löp och så avslutningsvis en ”sim – upp på en ö – sim igen”-surprise innan vi slutligen joggar tillbaka i solskenet.

Kanonfint prisbord från Salming gjorde alla till vinnare denna dag och avrundade det hela på ett väldigt trevlig sätt. Stort tack till Überschwester och Peter Boqvist för en riktigt kul träningstävling!
Btw…det var drygt 3 grader i vattnet…

The end – for now…


Therese Malakow kan du följa här >>