Något att tänka på inför nästa säsong…

- Där är målet! - Där är målet!

Mörksuggejakten 2016
Hej!
Då var det dags att summera jakten eller flykten från Mörksuggan. Som vanligt så bjöd Rättvik på ett helt magiskt väder. Solen strålade och det var väl ca 26 grader varmt. Så man visste att det kommer att bli jobbigt.

- Äntligen på väg! - Äntligen på väg!

Drygt 1400 cyklister kom till start så det var ett stort startfält. Tyvärr så hände något i starten och en annan cyklist körde in i mig och ramlade över min cykel. Jag tappade väldigt många placeringar och blev såklart väldigt stressad över detta. Nåja, upp på cykeln igen och på väg mot Vidablick!

- in i dimman! - in i dimman!

Vidablick gick ganska bra, jag plockade många placeringar och nästan ingen körde om mig. Det kändes helt enkelt väldigt bra. Tyvärr så tror jag att jag körde lite för hårt i backen för när vi väl kom upp på toppen så hade jag svårt att följa med min grupp i den snabba utförsåkningen som följde. Det var väldigt dammigt och det var också lite halt på en del av grusvägarna.

- Trötter! - Trötter!

Tyvärr så tappade jag klunga efter klunga. Jag fick släppa och sedan dra en andraklunga ett tag innan dom körde om och jag tvingades släppa. Suck! Det lustiga är att jag nu inte tappar på stigen utan jag tappar på dom snabba gruspartierna där alla kör så otroligt snabbt. Jag orkar helt enkelt inte. Något att tänka på inför nästa säsong…

Det blev alltså en hel del solokörning. Halvvägs in i loppet så var jag så trött och less att jag tänkte att jag skiter i det här. Lägger ned. Punkt. Blä. Men sedan tänkte jag att det kan vara ett bra träningspass, ryck upp dig! ta tag i skiten nu! Det gick inte fort men det gick iaf framåt. När det var 3 mil kvar så började ett litet hopp att tändas. Det fanns lite krafter kvar i kroppen och jag tittade på klockan och såg att det var ju inte en helt värdelös tid på gång. Jag tror att det gav mig lite ny energi. Det och dom vansinnigt roligt och härliga tallhedarna. Hur kul som helst att cykla där.

På slutet så tappade jag inte så många placeringar, man följs åt ganska statiskt eftersom det är trångt och smalt på dom flesta ställen. Tyvärr så fanns det ingen energi kvar för någon spurt så jag fick vackert mala på i samma tempo. En annorlunda sak som hände var att jag och en annan cyklist åkte rakt ut i ett dike! Det var snabb grusväg och sedan en helt oväntad skarp högerkurva och vi hade ingen chans att svänga. Låsta hjul och rakt ned i diket. Vi skrattade gott och dom som kom efteråt skrattade ännu mer. En skylt till nästa år kanske? Nåja, jag kom i mål på en 84:e plats och lite sämre tid än i fjol. Nu var ju banan lite längre men det suger att inte benen vill lika mycket som jag. Måste fundera på detta.

Så jag är missnöjd med min tid men jag är nöjd med att jag samlade ihop allt och genomförde loppet på en ok tid. Det känns bra att jag fortsatte kämpa, det är jag nöjd med.

Här kommer en film från mitt race


Nu gäller det att ladda inför Cykelvasan. Det är ju årets stora mål. Så jag måste verkligen fundera på hur jag skall lägga upp dom veckor som är kvar. Tack till Annika Järpmyr för magisk langning och god mat! Tack också till alla i publiken som hejar och hjälper oss. Tack också till alla arrangörer och trevliga cyklister som gjorde helgen till en fest.
 

Dammig och smutsig, men glad ändå Foto: Hans Johansson
Dammig och smutsig, men glad ändå Foto: Hans Johansson

Hör gärna av er om ni har fler bilder!
Mail:conny.bjornehall@gmail.com
Twitter: @connybjornehall
Instagram: cbjorneh

Gå till Connys hemsida för mer strapatser:) >>