Salomon City Trail

Salomon CityTrail™ är Sveriges första trail-lopp i innerstadsmiljö och arrangeras för tredje året i rad i Stockholm.

Du kommer att springa i huvudstadens allra mest utmanande trappor och bakgator! Banan bjuder på kraftfull topografi och läggs på ovanligt skiftande underlag. Utgångspunkten är Kungsträdgården och fortsätter sedan mot Söders höjder med stadens olika landmärken som spektakulär bakgrund.

Loppet vänder sig till såväl högpresterare som jagar adrenalinkickar, som till nyfikna motionärer som vill upptäcka Stockholm från en annan vinkel. Och samtidigt ha en kul löparupplevelse tillsammans med andra.​



Läs mer på hemsidan >>

Som lantligt boende sedan snart tre år, långt utanför huvudstadstullarna, är jag rätt sällan inne i smeten. Traillöpningen har normalt också sin hemvist på behörigt avstånd från asfalten, folkmassornas tröga flöde längs butiksfasaderna och trafikens revirpinkande. Men Stockholm är ju inte vilken urban skapelse som helst. Nej, här finns en luftighet och öppna perspektiv, glittrande vatten och organisk stadsplanering. 

Med andra ord, stora möjligheter att skapa ett löparevenemang som söker de oväntade vägvalen, som väljer bort de breda och raka linjerna, till förmån för ett mer intimt och sinnligt flöde genom den terräng som arkitekter och byggnadsarbetare mejslat fram genom århundraden. Salomon City Trail tog i går, och för tredje året i rad, vara på dessa möjligheter. Något som lockade mig, min löparkompis Joakim hemifrån Stenhamra, min trogne löparkumpan Fredrik Holmgren och femhundratalet andra springare till Kungsträdgården (start- och målområde för tävlingens båda distanser, 7 och 14 km).

I Kungsträdgården, där körsbärsträdens rosa prakt förevigas med mobilkamerors fart, skiner solen. Ett stabilt och efterlängtat vårväder, fritt från temperaturmässig borderline. Inbjudande och lyckoalstrande. Ovan nämnda vänner och jag, vi snackar oss samman. Löpningen ska gå i lugnets tecken. Ingen hets. Tid att stanna och ta lite bilder, tid att fundera över om banan skulle kunna vara något för Glädjeknuff nästa år. I vimlet före, under och efter loppet, löparbekanta som Johan Steene, Ingmarie Nilsson, Kalle Flodin och Fredrik Hjort. Själen i alla löparsammankomster (energidryckssponsorer får ursäkta), mötet med andra människor, den mångdubbelt delade glädjen. Salomon City Trail utgör inget undantag, bäddar effektivt för goda söndagsminnen.

Lejonbacken med sin ensamma vaktpost, trappor ner och trappor upp, Riddarholmens panoramavy över fjärden, Söders höjder och kullerstenens bångstyrighet, brant uppför, brant utför. Tvära kast, ibland trångt och löpare på kollisionskurs. Där finns nerv, där finns dynamik. Det är kul löpning, men jag vill ha mer. Hör ni det arrangörer? Ni har ett vinnande grundrecept, men tänk om loppet fick veckla ut sina 14 km över en enda stor loop! Tänk om distansen till och med växte till 21 km! Då skulle disciplinen city trail kunna nå sin fulla blomning här i Stockholm. Fler passager genom insprängd grönska, parker och skogsenklaver. Obskyra bakgator och dolda prång. Ett riktigt äventyr! (Som i Lyon, där Lyon Urban Trail sedan åtta år fyller konturerna på den fantombild jag målar upp. Här, några bilder från då jag och ovan nämnda Holmgren sprang loppet, 2011.)

Men jag fattar. Logistik och polistillstånd, käpphästar i kreativitetens hjul.

Tack arrangörer och löpare för härlig stämning!

foto: Viktor Winterglöd
foto: Viktor Winterglöd
Foto: Viktor Winterglöd
Foto: Viktor Winterglöd
Läs hela inlägget »
Salomon Citytrail Stockholm Salomon Citytrail Stockholm

Det är kallt. Och varmt.

Vårvädret slåss nyckfullt mot sommarvädret, uppbackad av vinterns sista ryck. Snart kommer sommaren vinna igen, som vanligt.
Vi som inte hänger med i svängarna står och ömsom fryser, ömsom svettas.

”Det där kommer bli för varmt” säger Snygg-Johan.
”Nej nej, det tror jag inte” svarar jag och tänker att jag kan skylla på det sen.
”Du kan ju alltid skylla på värmeslag om det går dåligt!” Flinar han och jag stryker den möjligheten.

Fan.
Det kanske blir för varmt med långärmat ändå?
Men i morse kändes det som minusgrader.
Åkersberga.
Vad är det för köldhål egentligen?.

Läs hela inlägget »